Reflektioner från årsmötet i Malmö FF

Så kommer här äntligen sammanfattningen och mina reflektioner från fredagens årsmöte i Malmö FF. Det var första gången som jag var på årsmötet och jag visste inte riktigt vad jag skulle förvänta mig.
Bara det faktum att årsmötet skulle hållas på Hilton hotel fick mig att fundera på den klassresa som uppenbarligen Malmö FF gjort under sina 99 år.

Men, med dagens kapitalstarka direktörer vid makten är det kanske naturligt? Möjligen vill de inte ens för en kväll lämna kristallkronornas glans. Fast egentligen tror jag att det beror på någonting annat.

Makt!

Människor som inte är vana att vistas i maktens salonger låter sig lätt imponeras av glansen, tappar lite av sitt självförtroende och därmed också modet och lusten att yttra sig på mötet. Vågar ingen yttra sig, så förstärks förstås den sittande regimens makt.

Jag tror att det var tre eller fyra medlemmar som yttrade sig under hela stämman, varav minst en var kraftigt berusad. Jag förmodar dock att detta var sista gången på Hilton eftersom det naturliga i framtiden är att hålla årsmötena i vår nya stadion, som har gott om plats för detta.

För att få ett hälsosamt perspektiv till årsmötet, och för att hålla i mina pengar, så inledde jag med att ta en tjock grillad och en lättöl vid korvkiosken på Triangeln utanför Hilton. Det kändes som den start jag ville ha innan jag klev in i salongerna.

Strax efter klockan 18.00 mötte jag Bengt Madsen i trappan på väg upp till möteslokalen. Han valde att gå de tre våningarna istället för att ta hissen. Han hade en imponerande spänst, luktade gott och hälsade vänligt.

Det var drygt 200 medlemmar på mötet. Det var en uppsluppen stämning och en positiv förväntan. Det som förvånade mig är att MFF verkar vara en pensionärsförening. Genomsnittsåldern på årsmötet kan inte ha varit under 65 år. De äldre och välklädda, satte sig längst fram i lokalen medan mindre än ett dussin "ungdomar" satte sig längst bak. Redan då begrep jag att det inte skulle ställas några kritiska frågor från dem. Vill man vara aktiv på mötet så sätter man sig i en mer offensiv position.

Så småningom blev klockan 19.00 och Bengt Madsen inledde mötet med en tyst minut för Ingvar Svahn och Antonio Duran som avlidit sedan förra årsmötet. Därefter presenterade han vår nyanställde VD, Pelle Svensson, som sammanfattade det sportsliga under 2008 på följande sätt.

1. Vi lyckades att nå målsättningarna som satts upp, (bättre placering än året innan).
2. Det var skadorna som gjorde att placeringen inte blev bättre än den blev.
3. Vi hade en bra avslutning på säsongen.

Här står VDn i Sveriges stoltaste och rikaste fotbollsförening och skryter för medlemmarna om en sjätteplats i ligan, och samtidigt skyller på skador för att förklara varför den inte blev bättre. Jag funderar på om samma sak skulle kunna ha hänt om Tysklands rikaste förening, eller Spaniens, Englands eller Danmarks rikaste förening nått en sjätteplats i deras liga? Skulle deras Vd också framhävt att "målsättningarna uppnåtts"?

Vidare lyfte Pelle Svensson fram det faktum att RolleGren nu arbetat ett år i klubben, vilket ger förhoppningar inför den kommande säsongen. Han tackade MFFSupport som han menar arbetar "lojalt och kollegialt" för klubben.

Hoppsan, tänkte jag!

Ingen sund opposition här tydligen, som man exempelvis kan se i de politiska ungdomsförbunden.

Bengt Madsen inledde sedan årsmötet och på mindre än 20 sekunder fattades 3 mycket viktiga beslut. Madsen hade han valts till mötesordförande, de som skulle justera protokollet hade valts liksom rösträknarna. Det fanns i stort sett ingen (praktisk) möjlighet om det funnits någon som velat se någon annan som mötesordförande eller till att justera protokollet.

Vill någon föra fram en egen kandidat till ett annat år, så måste de sitta långt fram i lokalen och vara taggade till tusen. Annars går tåget på mindre än 20 sekunder.

Därefter gick man igenom ekonomin i föreningen. Intäkterna var 111 miljoner varav spelarförsäljningar 22 miljoner, matchintäkter på 18 miljoner och sponsorintäkter på 48 miljoner. Det egna kapitalet är 112 miljoner och kassan 32 miljoner, som var i minsta laget för att klara driften. Det senare förvånade mig eftersom det i så fall innebär att det inte finns några pengar alls till spelarköp, om vi inte bjuder in riskkapitalister igen. Detta förnekades senare på en direkt fråga av mig, utan att specificeras närmare. Inga andra frågor ställdes om ekonomin.

Därefter redogjorde John Abrahamsson och Bengt Madsen om förhållandet mellan MFF och PI, vilket jag skrivit om i ett tidigare inlägg.

Intressant information kan vara att Dan Olofsson nu är störste delägare i Pildammarna Invest.

Efter Redogörelsen om PI tog revisor Torbjörn Svensson till orda och tillstyrkte årsredovisningens korrekthet och ansvarsfrihet till styrelsen, som beviljades. Därefter fattades beslut om att höja medlemsavgiften inför nästa år.

Så blev det dags att prata om framtiden!

Pelle Svensson:

1. Man har budgeterat för ett ekonomiskt nollresultat eftersom man är osäker på intäkterna från Swedbank stadium.
2. Man följer verksamhetsplanen som presenterades före jul.

Roland Nilsson:

1. Att bli topp 4 i allsvenskan 2009, men det behövs då nya spelare (alltså minst två).
2. "Satsa" på att vinna svenska cupen.
3. Komma ut i Europa 2010.
4. "Vi kan och vi vill vinna allsvenskan 2010".

Här hördes det tydliga och djupa besvikna suckar från medlemmarna,, men ingen sa någonting. Det kändes som att luften gick ur mötet.

Sedan redogjorde det för den nya sportorganisationen. Roland Nilsson visade sin besvikelse över svårigheterna att knyta nya spelare till klubben. Ett pessimistiskt synsätt över möjligheterna att rekrytera spelare lade sordin på våra förhoppningar. Samtidigt förklarade också Roland Nilsson att det var skadorna efter EM-uppehållet som var anledningen till 2008 års dåliga tabellplacering.

Därefter tog valberedningens ordförande, Bengt-Åke Pettersson, till orda och förklarade att styrelsearbetet fungerade bra. På mindre än 20 sekunder omvaldes sedan Bengt Madsen till ordförande och 3 personer i valberedningen fick förlängt förtroende ytterliggare 2 år. Detta skedde med stöd av MFF Support och helt utan någon diskussion.

Det är här som jag ser det kanske största problemet. Om man i framtiden vill byta ut någon i styrelsen så behöver man någon i valberedningen som aktivt arbetar för detta. Med Madsens folk i valberedningen så kan inte detta ske. Den enda möjligheten nu, om man vill ha förändring i ledningen är att man bildrar någon form av opposition mot nuvarande ledning utanför valberedningen, vilket är mycket svårare. Som det ser ut nu kommer Bengt Madsen och de övriga att kunna sitta kvar så länge de har lust utan större problem. Med valberedningen säkrad de närmaste två åren krävs nu närmast någon form av kupp för att få till en förändring. Med tanke på hur det såg ut på årsmötet är detta i det närmaste helt osannolikt.

Efter valen till ordförande och valberedning så diskuterades det om hundraårsjubileet nästa år. Det utlovades bl a en stor fest på Swedbank stadium. Sedan delades det ut diplom till dem som varit medlemmar mer än 50 år. Det var ganska många (kanske 20-25 stycken). Den äldste medlemmen har varit med i 79 år. Han var dock inte på plats, men en man hade varit medlem i 67 år. Denne medlem fick också kvällens längsta och varmaste applåd. Det delades också ut andra priser. Bland annat fick Ofere pris som 2008 års störste kämpe.

Årsmötet avslutades med att vi sjöng klubbsången.