Premiären närmar sig

Den allsvenska premiären närmar sig med stormsteg och det vore fel att påstå att jag känner något större självförtroende inför MFFs möte med Häcken.

Daniel Andersson är skadad och vi har ännu inte fått någon ersättare till Ola Toivonen. Förutom dessa två stora problem så har jag svårt att se att den övriga truppen är bättre än förra årets.

Det finns med andra ord väldigt liten anledning att känna den optimism om man så gärna vill känna när säsongen drar igång på allvar. Mitt sätt att ändå försöka hantera den är att fortfarande hoppas på att Wilton ska komma och frälsa oss. Men även en optimist som jag börjar nu få allvarliga tvivel.

Inför säsongen 2008 pratade men om en guldsatsning (2009) när vi skulle få vår nya stadion. Men under senhösten och vintern har man lovat oss ännu en mellansäsong, med målet att bli topp 4 i allsvenskan, med satsning inför 2010. Ljuset i mörkret är kanske ändå att MFF har det uttalade målet att vinna Svenska Cupen i år, vilket enligt bloggens undersökning verkar ha ett brett stöd bland supportrarna.

Men...

Det behövs friska spelare och det behövs spets i laget.

Oron iför den här säsongen blir allt starkare och jag fruktar att vi utan flyt och medvind i alla halvlekar riskerar att hamna på nedre halvan av tabellen när säsongen så småningom ska summeras. Men hoppet är det sista som överger mig och än så länge känner jag bara en malande oro inför premiären.