Mitt Malmö FF

Jag är född på Möllan i Malmö och har följt mitt älskade Malmö FF i mer än 40 år.

De första minnena jag har är från tiden med Nisse Hult, Prawitz och Tejpen, med Bosse Larsson och Krister, Staffan Tapper, Roy och alla de andra legenderna. Vet inte hur många hundratals gånger jag stått i östra kurvan och kollat. Vet heller inte om det var vinden eller lagets spel som gjorde att ögonen ofta tårades, men det var med värme i hjärtat och kärlek till laget som jag följt mitt Malmö FF under åren med Thern och Schwarts, Martin Dahlin och så småningom Zlatan.

Jag går inte så ofta och ser MFF längre, kanske 2-3 gånger om året, men jag har säsongskortet och följer alla matcher på tv. Jag läser mycket, följer med och engagerar mig i det som händer i och runt laget.

De senste åren har jag blivit allt mer bekymrad för vad som händer med klubben, laget och resultaten.

Jag känner inte längre igen den kaxighet som förknippades med "uppstickaren" MFF, som gick sin egen väg och inte lät sig tryckas ner av huvudstadens eller fiskmetropolens översitteri. Vi är Malmö FF och vi är inte rädda för någon.

Idag tycks vi dock vara rädda för de mesta. Självförtroendet i laget och hos tränarna de senaste åren liknar inte det Malmö FF som jag varit van vid och som jag älskar. Jag vet att ett lag inte kan vinna alla matcher, men jag vill att man ska försöka. Jag vet att man inte kan vinna allsvenskan varje år, men jag vill att man ska försöka. Jag vet att Malmö FF har mycket större kapacitet än vad man använt de senaste åren och nu vill jag att man börjar använda den fullt ut.

Jag är en kritiskt granskande supporter som har fått nog av bristande ambitioner och oprofessionalism. Jag tillhör inte "inne-tyckarna" eller proffs-tyckarna. Jag skriver inte vad de som har makten vill läsa, inte ens vad de etablerade proffs-supportrarna vill se. Jag är inte en "fin-supporter" som stått på Norra stå, sjungit och viftat med flaggor, tyvärr för jag önskar det ibland. Nej jag är en riktig B-supporter som skriver en B-blogg, men det kommer från hjärtat och från kärleken till min klubb.

Nu ska jag skriva sanningen, som jag ser den, både på gott och ont. Välkomna att följa med, kommentera och diskutera.